Dag 3 i Limone Piemonte

En av tankarna som snurrat i huvudet under hela dagen i Alba och Limone var förstås huruvida det skulle bli någon skidåkning nästa dag. Det blev det inte. Vi vaknade och langade in våra väskor i bilen och gick sedan 50 meter upp till liften och fick reda på att det var ännu färre liftar och backar öppna idag. Totalt 2 backar.

Från Limone Piemonte-systemet kan man i normala fall ta sig till ett annat liftsystem som utgår från än närliggande by,  Limonetto, men där var läget detsamma, stängt pga lavinfara. Så vi körde ner till Nice istället, och det blev en mycket trevlig eftermiddag på fransk bistro och promenad i gamla stan! Nice kan man lita på när det är lavinfara, 15 plusgrader och absolut ingen snö.

För att ytterligare dränka våra sorger över den förlorade skidåkningen gick vi på kvällen på hipp restaurang och åt massvis med god mat igen! Inga ostar som i Italien men däremot  fantastiska kräftor och en helt vansinnigt god chokladmousse. Dom har koll fransmännen, men vad heter egentligen chokladmousse på franska?

Dagen efter hann vi med en långsam frukost i solen innan det var slut på denna semester. Det blev sköna långa dagar tillsammans. Glada och mätta var vi absolut men för belåten krävs skidåkning. Bättre lycka nästa år?

Negresco

Solens mat, i regn

Dag två, som väntat jättedåligt väder och ingen chans till skidåkning. Lite besvikna var vi såklart, man lever ju på hoppet att det kanske, snart, spricker upp. Men nej.

Som tur var så hade vi en snajsig Alfa Romeo till hands, och på turistkontoret dagen före fått tips om trevliga byar i regionen. Dessutom hade vi själva googlat fram adressen till en delikatessbutik/restaurang La Bottega del Vicoletto i staden Alba. Det fick bli dagens mål (i dubbel bemärkelse ;-) )

Vi körde i regnet norrut nedför bergen och in och ut genom den ena pittoreska medeltidsstaden efter den andra. Framme i Alba blev vi inte besvikna :) Vin, ost, och mat i toppklass! Enkelt men fantastiskt gott.

Såhär glad blir Johanna av ost!

Kollar kartan!

Dagens meny!

Tillbaka på hotellet passade vi på att utnyttja spa-avdelningen med privat bastu, och på kvällen blev det ett besök på Limones bästa restaurang. Svårt att toppa lunchen, men vi gick därifrån med vin och ost ut genom öronen i alla fall :)

Äntligen i backen!

Måndag morgon, första dagen i Limone, drog jag och Oscar på oss alla skidkläder, hyrde skidor och fixade liftkort. Vi hade räknat med att det inte skulle vara så bra väder de här dagarna men vad vi däremot inte hade räknat med var lavinfara. Det visade sig att bara en tiondel av alla liftar och backar var öppna.

Snön var helt fantastisk. Det var massor, nypistat, mjukt och vi var ganska ensamma om att köra upp backarna. Vi åkte som galningar för vi insåg att det inte skulle bli så mycket mer än det här. En fika och lunch i backen på det. Eftersom vi var i Italien, blev det förstås tvårätters. Mer åkning.

Det var himmelriket att äntligen få åka utför igen! Hur kan man inte älska detta?

Rätt möra åkte vi ner till byn igen på eftermiddagen och tog en öl på torget. Rensade även lokala turistbyrån på kartor och reklamblad om området för att göra lite planer inför morgondagen. Ok, vi inte kan göra något åt lavinfara och regn men vi är grymma på turistande.

Givet för morgondagen var biltur, god mat och naturligtvis ett besök i hotellets spa-avdelning.

Resan till Limone

Trots att yr hade skvallrat om de dåliga väderutsikterna så var ändå humöret på topp och förväntningarna bubblande i magen när vi landade i Nice på söndag förmiddag. Körningen upp till Limone skulle ta ca 4 timmar så vi behövde ju inte ge oss iväg från Nice förrän på eftermiddagen.

Det var en mulen dag men det första vi gjorde efter att vi hämtat ut bilen var ändå att åka upp till Musée Matisse i Cimiez, virra runt lite i parken (som för övrigt hade utsikt över hela Nice och hade varit klockren för picknick en solig dag) och strosa runt lite bland konsten på museet. Mysigt, men man blir ju rätt hungrig av tavlor alltså. Så vi åkte ner till strandpromenaden och satte oss på ett ställe som inte var alltför folktomt. Lyckades beställa in både salad nicoise, god pasta och något gott att dricka på franska utan att kyparen skrattade och påbörjade därmed Matvraksresan. Eller, det kanske inte blev Matvraksresan förrän vi såg efterrätterna och fick in både jordgubbstårta och citronmarängpaj till kaffet. Och ja, maräng heter faktiskt maräng på franska också.

Efter en bensträckare på Promenade des Anglais så satte vi oss i bilen med siktet inställt på Limone Piemonte! Fram med utskrivna google-kartor och på med skyltglasögonen. Vägen gick längs kusten förbi Monaco och Menton och slingrade sig sedan norrut i ett par mil tills vi kom till den italienska gränsen. Rätt snurriga och trötta kunde vi konstatera att vägarna var bättre på den italienska sidan innan vi rullade in i ett Limone som hade mer snö än vi hade kunnat föreställa oss. Vägen som leder in i byn är kantad av en allé av stora träd och med både två meter snö på marken och i träden så kändes det snarare som ytterligare en tunnel.

Kvällen ägnade vi åt middag på hotellet, morgondagens planer, italiensk tv och varandra. Mer om vad som hände med all snö senare...